Kursvecka 1 år 4 – Trauma och forskning

Tacksam för Gestaltakademins terapeututbildning, mina medstudenter och vår fina pedagogiska lärare, Annalena Ståhl. Tacksam för resan till ett nytt yrke och det jag upplever längs resans gång. Magiskt.

En kursvecka kring temat trauma och PTSD är just avslutad. Allt det vi läst kring ämnet klickar ner i kroppen efter en upplevelserik vecka.

Jag förstår mer kring hur trauman uppstår och läker, hur man kan jobba med trauma i terapin. Vi har jobbat med våra egna sår, mött och blivit mötta i det allra sårbaraste. 

Vi har också fått oss en del till livs kring forskning i vad som gör en terapi ”framgångsrik”. Det är inte helt lätt att forska i psykoterapi. Jag kan, förutom att ta del av forskning, vara min egen forskare tillsammans med klienten och utforska vad som är viktigt för just den människan i mötet med mig. Vad leder till växande för just dig tillsammans med mig?

Livsavgörande val

”Ofta vet man inte att alla dessa små val längs vägen leder till ett livsavgörande beslut. Som alla de val som ledde till att jag sitter här med dig nu. Jag har en helt annan medvetenhet nu och kan möta konflikter, utan att det blir en konflikt inom mig samtidigt också. Jag har fått energi till annat!”

/Citat från en klient

Tack!

Varmt tack till de modiga klienter jag mött under min utbildning i år. Det är en ynnest att gå vid din sida en liten bit på livets stig och sakta undanröja hinder för liv. Det går inte att klä i ord hur det känns. Det är stort!

Jag känner en varm tacksamhet till gestalt som helhet och att jag av en händelse råkade komma i kontakt med en gestaltterapeut för många år sen. För mig har det inneburit livsavgörande förändring och en väg framåt, när ingen väg fanns.

En innerlig bubblande tacksamhet känner jag för min utbildningsgrupp och vår pedagogiska ledare. Shit, vad vi är modiga allihopa! Och tänk vad vi alla blivit än mer av oss själva det här året. Wow!!! Det är en hisnande känsla.

Ja, Annalena Ståhl, du är en förebild och jag bär med mig ditt mod, dina värme, din energi och vibration. Ibland fattar jag inte att jag är med om detta, om dig och gruppen, på riktigt. Och. Det är på riktigt! Jag är med om detta på riktigt.

Jag känner en varm tacksamhet inför mig själv också, mitt mod att ständigt utmana mina rädsla och skam. Det är på riktigt att jag inte längre ”behöver bli till du”, utan jag älskar att bli till jag och att mejsla fram gestaltterapeuten i mig. Jag ser fram emot nästa läsår med de utmaningar jag bär med mig från utbildningen och handledningen.